Vinterns fuktighet och sommarens torka ökar, vägarna och broarna slits snabbare. Finland bereder sig på att klimatet ska bli varmare genom versvämningsplanering, väglutning och rensning av diken.
När klimatet blir varmare ökar problemen med underhållet av vägnätet. Översvämningar, regn och snöoväder blir vanligare. Transporternas funktionssäkerhet försämras och kostnaderna för förlorad tid ökar.
Finland förbereder sig dock hela tiden för det här. Trafikledsverket talar om klimathållbarhet, som består av två delar: vägarnas framkomlighet och att ta hand om trafikledstillgångar. Det vill säga, användarna måste smidigt kunna ta sig fram längs vägarna och man får inte låta vägarna förfalla.
En del av de trafikledstillgångar som ska följas upp är broarnas skick. När temperaturen närmar sig nollstrecket blir betongen skörare. De planerade reparationsåtgärderna måste påskyndas.
De extra kostnader som klimathållbarheten kräver för Finland är inte exakt kända, eftersom det finns många variabler. Reparationsskulden ökar i vilket fall som helst även om klimatet förblir oförändrat.
För närvarande står cirka 600 miljoner euro per år till förfogande för väghållningen av landsvägarna.
I den nya riksomfattande trafiksystemplanen planeras finansieringen stiga till 700 miljoner euro 2025.
Vägarna måste få torka
När det regnar mer måste man också få vägen torr för att den ska hållas i bättre skick.
Numera återställs ofta en liten lutning maskinellt på vägen vid beläggningsarbeten. Då rinner vattnet lättare bort från vägen och vägen torkar snabbare.
Man rensar också diken och granskar vägtrummor. I norra Finland har man börjat ploga snöhögar mot slänten redan under våren så att all snö inte smälter ner på vägytan och belastar den.
Plogningspraxisen på landsvägarna har granskats. De nya kvalitetskraven träder i kraft före utgången av 2022. I fortsättningen godkänns mindre snö och issörja särskilt på många livliga vägar. Plogningen måste ske snabbare.
Översvämningar bekämpas genom att vara förutseende
De allt vanligare störtregnen ökar risken för regnvattenöversvämningar, medan risken för havsvattenöversvämningar ökar åtminstone vid Finska viken. Risken för översvämningar i vattendrag bedöms öka särskilt i de stora vattendragen i södra och mellersta Finland.
Översvämningsriskerna har förutspåtts tidigare, men nu har strävan efter klimathållbarhet intensifierat samarbetet mellan myndigheterna. Man funderar kring markanvändningen tillsammans så att regnvattnet inte orsakar problem.
