I Nådendal, med under 20 000 invånare, finns många ungdomar som kör moped, genomfartstrafik och under semestersäsongerna rikligt med sommargäster och turister. Staden omfattar både landsbygd och ett stadscentrum, men inte ett enda trafikljus. Trots detta var Nådendal enligt statistiken den trafiktryggaste kommunen i Finland 2012–2016.
”Arbetsgruppen för trafiksäkerhet har verkat i cirka tjugo år. Vi har utfört trafiksäkerhetsarbete i samarbete med polisen, NTM-centralen och Trafikskyddet. Vi har även fått stöd av stadens ledning i vårt arbete. Vi har en årlig separat budget för att förbättra trafiksäkerheten”, berättar Nina Vartiainen, planeringsingenjör vid Nådendals stad.
I Nådendal genomförs trafikfostran i högstadieskolorna, men målet är att utvidga verksamheten till alla årsklasser. Man för även diskussioner med elevernas föräldrar om trafiksäkerhet och hur den kan förbättras. Man har flitigt byggt farthinder och trafikrondeller, men den positiva attityden hos ortens invånare har visat sig utgöra en avgörande faktor.
”Särskilt föräldrarna delar en gemensam oro för att deras eget barn ska råka ut för en allvarlig trafikolycka. Vuxna spelar en viktig roll, eftersom ungdomarna tar exempel av deras beteende i trafiken”, betonar Vartiainen.
Egentliga Finland på god väg
I Egentliga Finland finns tjugo kommuner som har uppnått ett mycket bra resultat på vägen mot nollvision. Detta betyder att man har kunnat undvika dödsfall i trafiken. Orsakerna till den positiva utvecklingen är de samma som i Nådendal.
”Kommunerna har satsat på trafikfostran, information och uppgörandet av trafikplaner. Helheten får stöd av ett förnyat bilbestånd, kommunernas skolskjutsar och till exempel att användningen av bilbälte har utökats till lastbilar och bussar”, säger NTM-centralens trafiksäkerhetsingenjör Jaakko Klang.
Ur trafiksäkerhetens perspektiv anser han dock att den allra viktigaste faktorn är en förbättring av säkerheten på riksvägarna och byggandet av omkörningsfält försedda med mitträcke.
Nollvisionen förs till EU-nivå
Mia Nykopp, generaldirektör för Trafiksäkerhetsverket Trafi, betonar vikten av att agera tillsammans för att kunna uppnå nollvisionen. Trafi beviljar kommunerna projektbidrag för säkerhetsarbete vad gäller landsvägstrafik samt främjar statistik över allvarliga olyckor, som är till nytta inom trafiksäkerhetens forsknings- och utvecklingsprojekt samt vad gäller förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Även en betydande del av Trafis egen forskningsbudget kanaliseras till trafiksäkerheten.
Kommunikationsministeriets proposition till ny vägtrafiklag, som för närvarande är under behandling i riksdagen, strävar efter att uppnå målet för nollvision.
——–
Tryggt är även hälsosamt och ekonomiskt
Enorma hälsofördelar genom att öka vardagsmotionen. Den största folkhälsofördelen uppnås när vi rör oss på ett tryggt sätt och vi inte behöver börja bygga upp konditionen från noll efter en olycka.
De hälsofördelar vi uppnår med hjälp av motion är betydligt större än de nackdelar som uppstår på grund av olyckor. Till exempel i Andersens (2018) undersökning var hälsofördelarna med cykling 21-faldiga jämfört med de nackdelar som olyckor orsakade. Jämfört med dödsfall var relationstalet 238. Att göra det här relationstalet så stort som möjligt är målet för vårt säkerhetsarbete: så mycket hälsosam vardagsmotion som möjligt, utan några olyckor.
De största fördelarna med cykling är miljövänlighet och motion. Det största problemet i våra finländska förhållanden utgörs dock att cykling är starkt beroende av väderlek. Den aktivaste cyklingssäsongen är 4–6 månader och vintertid minskar cyklingsmängderna till en tiondedel, jämfört med sommartid.
Vad gäller gång förekommer inte någon tydlig säsongsvariation, antalet promenader förblir högt året om. På vintern promenerar man till och med mer än på sommaren, när en del av de som promenerar övergår till att cykla (Jalkanen 2013).
Man har beräknat att genom att öka gången i Finland med 20 procent skulle detta medföra hälsofördelar värda sammanlagt 3,3 miljarder euro och genom att öka cyklingen 1,1 miljarder euro. (Programmet för att befrämja gång
och cykling, KM 2017). Detta betyder att man genom att satsa på gång uppnår tredubbla hälsofördelar jämfört med cykling.
Hjälmlagen bromsar inte upp cyklingen
Enligt Trafikskyddets enkät 2017 var de faktorer som ökade cykling vackert väder (51 %), utvidgandet av nätverket med cykelvägar (39 %) samt förbättrandet av cykelvägnätets skick och kvalitet (36 %).
Även om användningen av cykelhjälm inte skulle omnämnas i lag skulle det endast för ett fåtal inverka på mängden cykling. Om man skulle få böter för att man inte använder cykelhjälm svarade en dryg femtedel att de skulle cykla mindre.
Man kan effektivast förbättra trafiksäkerheten genom att samtidigt påverka de tre huvudfaktorerna: vägomgivningen, fordonen och förarens agerande. Man når inte bästa möjliga resultat genom att endast fokusera på en faktor.
Miljövänlighet, ökad vardagsmotion och säkerhet är alla positiva mål som pekar i samma riktning och de kan uppnås samtidigt. Tryggt är hälsosamt och ekonomiskt.
