Vid första ögonkastet ser det ut som en tecknad rymdbil. Den lilla bussen målad i karamellfärger står parkerad framför idrottsparken i Stensböle i Helsingfors. Det är frågan om en självkörande robotbuss som ingår i Yrkeshögskolan Metropolias experiment.
Kapplöpningen om utvecklandet av robotbilar är nu verkligt knivskarp och nästan alla biltillverkare har egna pågående forskningsprojekt inom robotik. Man hoppas att självkörande fordon framför allt ska föra med sig säkerhet.
”Om någon mänsklig riskfaktor, som att somna vid ratten eller köra berusad, helt kan avlägsnas från trafiken är det en mycket viktig sak. Säkerheten i det här fordonet är på en bättre nivå än i en vanlig buss, eftersom den här bussen ser åt alla håll med hjälp av en laserradar. Men naturligtvis är hastigheten ännu låg och bussen klarar inte ännu av alla trafiksituationer”, berättar projektchef Eetu Rutanen från Metropolia.
Den makliga hastigheten på 18 kilometer i timmen är verkligen inte hisnande, men bussen som har tillverkats i Frankrike rör sig jämnt och nästan ljudlöst. I bussen finns alltid en ansvarsperson som vid behov tar över ratten. Utöver säkerheten är en fördel att självkörande fordon kan ta kollektivtrafiken till sådana ställen som för närvarande inte är ekonomiskt lönsamma, till exempel till glesbygden.
Till all tur är det uppehållsväder och träden tappar inte ännu mängder av löv. En av de viktigaste faktorerna för att vinna robotbilarnas utvecklingstävling är att övervinna väderutmaningarna.
”Om det till exempel ösregnar, snöar eller det finns massor av löv i luften kan den här bussens laserradar se dropparna och löven som hinder”, säger Rutanen.
Bytet till robotbilar sker inte över en natt
Pasi Perhoniemi, verksamhetsledare för Finlands Automobiltekniska Förbund, känner väl till den automatik som robotfordonen använder. Samma teknik används redan nu i personbilarnas säkerhetssystem och dess roll ökar i rask takt.
”Bland de senaste systemen utgör nödstoppssystemet och körfältsassistans, som minskar utkörningsolyckorna, de viktigaste”, säger Perhoniemi.
Man närmar sig nu bilarnas kompletta autonomi från två olika håll. Vid sidan av robotbilar utvecklas vanliga personbilar där bilen själv fattar en betydande del av besluten.
Gränsen mellan utvecklande automatik och fullständig robotik har redan fastställts genom att skapa en klassificering i sex steg för bilarnas automatik. I den betyder 0 att det inte finns någon automatik i bilen och en bil på nivå 5 klarar redan av självständig körning.
”De här bilarna på olika nivåer kommer att användas länge samtidigt i trafiken, det vill säga att bytet till helt självständiga bilar inte sker över en natt”, säger Perhoniemi.
******************************************************************
På väg mot att bli MaaS modelland
Enligt Arto O. Salonen från Östra Finlands universitet och Marko Forsblom från ITS Finland kan mobilitet som tjänst, det vill säga MaaS, om projektet är framgångsrikt, både hjälpa Finland nå sina utsläppsmål och ge vår konkurrenskraft ute i världen en knuff i rätt riktning.
Arto O. Salonen och Marko Forsblom träffas på Drumsö i Helsingfors, dit båda har åkt en del av resan med egen bil och en del med kollektivtrafik. Avsikten med mötet är att diskutera och lära sig om MaaS, det vill säga mobilitet som tjänst.
Salonen är biträdande professor vid Östra Finlands universitet och forskar i trafikbeteende och i smarta och flexibla trafiklösningar som ger små utsläpp. Forsblom är verksamhetsledare för ITS Finland, som är ett nätverk för smart trafik och vars syfte är att göra trafiken smidigare, säkrare och mer miljövänlig.
Kort sagt innebär MaaS att resenären enkelt och förmånligt kan ersätta användningen av den egna bilen med högklassiga och sömlöst samordnade mobilitetstjänster. Ofta har olika transportformer förpackats
till helheter där användaren beslutar vilka delar han vill köpa. Salonen och Forsblom beskriver MaaS som kollektivtrafikens bästa kompanjon.
Det behövs ett lockbete för att man ska överge bilsätet
Urbaniseringen och framför allt den ökande bilismen har skapat många problem för dagens människor: trafikstockningarna, utrymmesbristen och luftföroreningarna har ökat. I Finland omkommer även cirka 250 människor i trafiken varje år.
För att lyckas står MaaS dock inför en stor utmaning. Det är enkelt att få de människor som redan använder kollektivtrafik att bli intresserade av MaaS, men det är inte enkelt att få hängivna bilförare att överge komforten i det egna bilsätet.
”Det skulle ändå löna sig för medborgarna att överväga alternativa färdsätt, eftersom undersökningar visar att de människor som prövar på nya saker också är nöjdare”, berättar Salonen.
Knutpatriotismens tid är förbi
Ett av målen för Finlands energi- och klimatstrategi är att minska utsläppen från trafiken med cirka 50 procent fram till år 2030. År 2050 har nästan alla stora industriländer förbundit sig till att vara helt utsläppsfria. Salonen efterlyser ett allt närmare samarbete mellan olika serviceleverantörer.
”Alltför ofta håller företag och organisationer information och lösningar för sig själva och ser inte den stora helheten”, säger Salonen.
Enligt Forsblom går Finland för närvarande i spetsen för MaaS i ett globalt perspektiv. Ingendera experten vill ännu kalla Finland för ett modelland.
”I Helsingforsregionen är serviceutbudet redan på en bra nivå, men i övriga städer är utbudet knappare”, sammanfattar han.
