Tillgänglighet skapar trygghet för alla

    I slutet av det kommande årtiondet kommer ungefär en fjärdedel av befolkningen att vara över 65 år. Detta ställer sina krav på planeringen av trafikmiljöer. Det bästa skyddet för äldre skapas genom vardagliga ting: tydlig skyltning, hinderfria leder och en fungerande kollektivtrafik.

    Hundraåriga Finland blir fort äldre. För närvarande är ungefär en femtedel av befolkningen över 65 år. Om tio år kommer andelen över 65-åringar att ligga runt 25 procent.

    Andelen äldre ökar i samma takt även i trafiken. Även om man är försiktig bakom ratten, i cykelsadeln eller vid rollatorhandtagen, ökar olycksrisken stadigt efter 70 års ålder.

    Flest olyckor inträffar i korsningar där man har väjningsplikt och svänger till vänster. Korsningarna är farliga också för äldre cyklister. För fotgängare handlar olyckorna ofta om halkningar och övergångsställen.

    Utmaningarna störst i glesbygden

    Kommunerna svarar för planeringen och byggandet av trafikmiljön när det gäller gatumiljön. Enligt Johanna Vilkuna, trafikexpert på Kommunförbundet, är det en utmaning för äldre att röra sig. I trafikmiljön påverkas detta genom att förbättra den allmänna tillgängligheten, som trygga vägövergångar.

    ”Å andra sidan har en tillgänglig trafikmiljö och att kunna röra sig tryggt varit ett av de viktigaste kriterierna inom kommunal trafikplanering redan länge. Trafiksäkerheten kan förbättras avsevärt redan med små åtgärder”, poängterar Vilkuna.

    Som exempel nämner hon längre grönt ljus för fotgängare, bättre skyddsvägar och kantstenslösningar, sänkta hastigheter och en trafikmiljö som stödjer det, snöröjning, halkbekämpning och effektivare gatubelysning.

    Nya tjänster skapar nya möjligheter

    En viktig del av en säker trafikmiljö för äldre är en fungerande och tillgänglig kollektivtrafik, något som många städer har utvecklat målmedvetet.

    I glesbebyggda områden är riktningen däremot den motsatta, vilket för sin del tvingar många seniorer att hållas bakom ratten.

    ”Den kommande landskapsreformen borde utnyttjas som en möjlighet att effektivisera samordningen och kombinerandet av olika rörelsebehov och trafikformer på den glesbebyggda landsbygden”, säger hon.

    Som ett exempel nämner Vilkuna att öppna upp vårdtransporter och skolskjutsar för alla alltid när det är möjligt.

    ”Nya mobilitetstjänster som utnyttjar ny teknik och digitalisering kommer också att erbjuda många alternativ till en egen bil.”

    ———————————————————————————————————————————————————————————-

    För seniorerna

    Professor emeritus inom trafikpsykologi Valde Mikkonen driver numera de äldre förarnas sak. Begränsningar av körrätten behövs, men det ska helst göras frivilligt.

    Trots att professor emeritus inom trafikpsykologi Valde Mikkonen har snart 83 år på mätaren, heltidsarbetar han fortfarande i sitt forskningsföretag. Nyckeln till orken är motion.

    ”Mitt på dagen tar jag en gymnastiktimme. Jag orkar jobba längre när jag delar upp dagen i två eller tre delar”, säger Mikkonen.

    I somras publicerades Trafis utredning om äldre förares körrätt. Mikkonen medverkade i diskussionen kring huruvida det finns ett behov av begränsningar och vilka konsekvenserna skulle vara.

    I Finland finns ingen övre åldersgräns för att köra bil. Riskerna bland äldre förare börjar öka redan efter 65 års ålder.

    ”Jag anser att vi behöver en frivillig, men på ett eller annat sätt officiellt begränsad körrätt för äldre förare”, säger Mikkonen.

    Detta skulle fungera bäst om bilisten själv är redo att begränsa sin körrätt och anmäla det.

    Flera grå pantrar har redan dragit ner på körningen. Enligt Mikkonens undersökningar är siffran bland äldre t.o.m. 90 procent.

    ”Först minskar man körning vid mörker, sedan körning i livlig stadstrafik och sedan undviker man långa resor och dåligt väder.”

    Det behövs dock ett incitament för en begränsad, frivillig körrätt.

    ”Det kan till exempel vara sänkta försäkringspremier”, säger Mikkonen.

    Skrämmande periodiska ålderskontroller

    I Sverige och Tyskland klarar man sig utan periodiska ålderskontroller. Mikkonen anser att de borde slopas också i Finland, eftersom de gör mer skada än nytta. Däremot kunde läkarna fokusera på hur sjukdomar påverkar körförmågan.

    ”En undersökning visade att ju längre tid som gått från den periodiska ålderskontrollen, desto bättre klarar sig äldre i trafiken”, säger han.

    I synnerhet kvinnor slutar köra vid 75 års ålder. Detta grämer Mikkonen också som psykolog. En äldre persons livskvalitet försämras klart när livskretsen blir mindre.

    Begränsningar av körrätten borde kunna införas om läkaren hotar dra in körkortet. Många seniorer skulle acceptera ett begränsat antal kilometer eller en körrätt inom ett bestämt område, bara de fick ha kvar körkortet.